GLÖMSKANS ARKIV

PREMIÄR 5 MAJ 19.00

Glömskans arkiv är ett nyskrivet körverk om minne, sorg och rasistiskt våld.
Librettot är en diktsvit om Malmö skrivet av Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad i dialog med sociala rörelser. Verket är tonsatt av Tebogo Monnakgotla för Petri Sångare med solister och kommer iscensättas av regissören Saga Gärde.

Fri entré. Längd: 60 min.
BOKA BILJETTER HÄR

Under två veckor i maj välkomnas alla Malmöbor till Malmö konsthall för att uppleva Glömskans arkiv tonsatt av Tebogo Monnakgotla. Librettot är en diktsvit om Malmö av Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad, i dialog med sociala rörelser. Verket framförs av Petri Sångare och solister och iscensätts av regissören Saga Gärde.

På scen PETRI SÅNGARE
SANNA GIBBS  JACQUELINE MIURA
Tonsättare TEBOGO MONNAKGOTLA
Libretto FELICIA MULINARI  ATHENA FARROKHZAD
Dirigent KARIN OLDGREN
Regi SAGA GÄRDE
Scenografi KATRIN BRÄNNSTRÖM
Ljusdesign ELLEN RUGE
Kostym SARAH NAKIITO
Videodesign THOMAS ROMLÖV
Grafisk form  SEPIDAR HOSSEINI

Vilka historier blir en del av vår gemensamma historia?
Vems ord bildar berättelsen om Malmö?

Libretto av Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad
Utifrån en brevväxling med representanter för sociala rörelser har poeterna Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad undersökt minnets och glömskans roll för antirasistisk kamp. Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad arbetar båda med att sätta ord på det som inte ges plats i det offentliga. De skriver om om kollektiv, omsorg, förlorade kamper och segrar vi inte längre minns.

Glömskans arkiv skildrar samtida händelser och erfarenheter av våld, sorger, gemenskap och skönhet som Malmöborna bär på. Inspirerat av ceremoniella cirklar och ritualens rytm har Saga Gärde i samarbete med det konstnärliga teamet skapat ett rum där besökarna sätts i centrum.


Glömskans arkiv görs på uppdrag av Malmö stad och är en del av Hela staden är ett monument,en utställning inom ramen för projektet Antirasistiskt monument.

“I detta arbete tar vi avstamp i postkolonial och feministisk teori där minne och glömska kopplas samman med sörjbarhet. Som författare vet vi att benämnandet av historiska erfarenheter är ett viktigt verktyg för vår tillblivelse som kollektiv. Att organisera sig politiskt är att åberopa hågkomst och vägra glömska. Att minnas genom att föra protokoll, fotografera, skriva slagord, gråta och berätta för barnen. Att minnas det hegemonin kräver att vi ska glömma.”
Felicia Mulinari & Athena Farrokhzad

Vilka minnen gestaltas i det offentliga?

Glömskans arkiv är en del av Hela staden är ett monument
Med utgångspunkt i minneskultur och Malmös samtidshistoria fick Amfi i uppdrag av Malmö Stad att skapa ett offentligt scenkonstverk till grupputställningen Hela staden är ett monument. Utställningen presenteras inom ramen för projektet Antirasistiskt monument. Projektet uppstod tack vare aktivisters vilja att minnas den rasistiska seriemördaren Peter Mangs offer och drivs sedan 2019 av en förening i samarbete med Malmö stad. Uppdraget gav Amfi en unik möjlighet att undersöka hur minneskultur och gemensamt kulturarv skapas.

Curatorer Hela staden är ett monument Rena Baledi, Anna Wahlstedt 

Vi är glömskans arkiv. Vi arkiverar glömsGlömskan är tunn och tung som dimma.

När vi lyfter den från himlavalvet sträcker vi en muskel.

Medverkande, biografier

FELICIA MULINARI (f.1990) är poet, dramatiker, kritiker och aktivist.
Hon debuterade 2018 som dramatiker med pjäsen Labyrint på Malmö Stadsteater. Hennes första diktsamling Det som inte kan utplånas utkom under februari 2019 på Albert Bonniers förlag och är en diktsvit sprungen ur en kollektiv erfarenhet av rasism och våld. En stridsskrift där ilskan blandas med sorg, stoltheten med skam, där mödrarnas exil och ömhet omvandlas till barnens gemenskap och kamp.

ATHENA FARROKHZAD (f.1983) är poet, dramatiker och översättare.
Hennes fjärde diktsamling Åsnans år utkom i september 2022 på Albert Bonniers förlag. Farrokhzad har nyligen tillträtt i  sin nya roll som ansvarig för Litteraturscenen på Kulturhuset Stadsteatern tillsammans med Ida Linde. Hon har även skrivit pjäser för Dramaten, Unga Klara, Riksteatern i Oslo och Sveriges Radio samt Krigerska på Backa Teater i regi av Saga Gärde, som hyllades av både kritiker och publik. Sedan 2013 har Athenas böcker getts ut på femton språk och under 2021-22 tilldelades hon residens hos DAAD Artists-in-Berlin-programmet. Hon har  även översatt verk av Adrienne Rich, Audre Lorde, Juliana Spahr och Natalie Diaz till svenska.

TEBOGO MONNAKGOTLA (f.1972) är tonsättare och kompositör.
Hon har studerat cello och komposition vid Musikhögskolan i Piteå och Stockholm där hon även har avlagt diplomutbildning i komposition. Monnakgotla fick sitt internationella erkännande med verket Bambu i björkars språk, som vann European Broadcasting unions tävling Rostrums rekommendationspris. Hennes opera Zebran gavs på Vadstena Akademien och vann Musikförläggarnas konstmusikpris 2022. Monnakgotla omnämns som “en av de mest framstående svenska kompositörerna i sin generation”. Under 2022 har man bl.a. kunnat höra hennes musik vid Grant Park Festival i Chicago (Marina Piccinini och Andreas Haefliger) samt som hustonsättare vid Jönköpings sinfonietta och under 2023 är hon hustonsättare i Tanglewoodn (Boston) och i Karlstad. Monnakgotla har tidigare samarbetat med regissören Saga Gärde och Athenas Farrokhzad i Amfis senaste uppsättning Moral enligt Medea som spelats på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm och DAAD Gallerie i Berlin. Monnakgotla ser mycket fram att skriva ett verk just för Malmöborna och S:t Petri sångare under Karin Oldgrens ledning.

SAGA GÄRDE (f.1979) är regissör och driver Amfi som konstnärlig ledare. 
Hon arbetar med scenkonst, ljudkonst och film genom dokumentära processer. I sitt arbete som teaterregissör väver hon samman dokumentärt material, ljud och musik med ny dramatik och skapar föreställningar med principer hämtade från musikalisk komposition. Sagas hyllade uppsättning av Athena Farrokhzads Krigerska på Backa teater 2020, vävde in scener baserade på intervjuer med Backa teaters ensemble och framfördes som en omfattande ljudkomposition. Gärde och Farrokhzad har tidigare samarbeten bakom sig som Farrokhzads debut Vitsvit (2013), Brev till en krigerska (2016) för Sveriges Radio liksom De som sår (2020), ett 11-minuters offentligt ljudverk installerat vid Rosengård Centrum. 2018 satte hon upp Labyrint av Felicia Mulinari på Malmö Stadsteater, som sedan vann pris på Scenkonstgalan 2019. Med Amfi har Saga sedan 2020 satt upp bland annat Terroristens kropp av Christina Ouzounidis, Förlustens rumtid av Balsam Karam samt Svaghetens parti av Felicia Mulinari. 

 

Amfi (omkring, på många sidor) är en plattform för ny dramatik som utvecklar scenkonsten genom språket. I samarbetet med scenerna vi gästar vill vi verka för en kontinuerlig diskussion kring ny dramatik och scenkonstens former i dialog med vår omvärld. Sedan 2020 har Amfi uppfört nyskrivna pjäser på Malmö konsthall, Studio Biblom-Hjelte, Accelerator, Folkteatern i Göteborg och våra verk har gästat Bergens Dramatikkfestival, DAAD Galerie i Berlin och Malmö Sommarscen.  Amfis projekt genomförs med stöd av Sveriges Kulturråd, Region Skåne, Författarfonden och Konstnärsnämnden.

Konstnärlig ledare Saga Gärde
Producent Gita Mallik
Produktion Malmö konsthall Elina Ersgård
Kommunikation Dorian Rudklint 
Art direction Sepidar Hosseini
Grafisk form Hannah Baklien 

 

AMFI 2022-23 

Under 2022 och 2023 arbetar Amfi med att undersöka rasismens historia och Europas idétraditioner i flera verk med utgångspunkt i Athena Farrokhzads dikt Brev till Europa. I samarbete med Moderna Museet presenteras två performanceverk om Europas koloniala historia. Verken undersöker scenkonstens funktion som både domstol och gym för utopiskt tänkande. Hur synliggör vi rasismen som en pågående historia? Kan konstens performativa rum vara en plats där vi vänder oss gentemot en annan verklighet? 

Först ut, med premiär den 1:a december, är European Standards (2022), ett nytt verk av av Erik Aalto i regi av Saga Gärde. European standards är ett performanceverk som går i dialog med postkoloniala nyckeltexter av Aimé Césaire, Robin D’Angelo och Sven Lindqvist.

European standards följs upp med iscensättningen av Athena Farrokhzads dikt Brev till Europa (2018), med premiär i mars 2023. Brev till Europa iscensätts av Saga Gärde i samarbete med konstnären Fatima Moallim. Serien genomförs med  stöd av Kulturrådet, Konstnärsnämnden, Malmö Stad och Region Skåne.

*

BREV TILL EUROPA | ATHENA FARROKHZAD

2-4  mars 2023 Moderna Museet Malmö

Med intellektuell skärpa och svart humor ställer Farrokhzads dikt Europa till svars för den död och förödelse den koloniala historien vittnar om. På scen möter vi skådespelarna Beri Gerwise och Bahareh Razekh Ahmadi i en tvärdisciplinär uppsättning där dikten  ljudläggs och tolkas live. Fatima Moallim är inbjuden att tolka texten genom att teckna live på plats. I Saga Gärdes regi och bearbetning sätts Farrokhzads ord  i relation till Aimé Césaires Discourse on colonialism.

– Hur gör man intima, enskilda upplevelser av våld, trauma och kamp till något som låter sig förmedlas från många människor till andra människor? Jag är väldigt intresserad av den rörelsen, säger Farrokhzad om arbetet med texten. 

Dikten är en parafras på Ginsbergs klassiska dikt America (1956) och skrevs ursprungligen för den slovenska poesifestivalen Days of Poetry and Wine. I samarbete med Berlinbaserade Allianz Kulturstiftung driver de sedan 2017 projektet ”A Letter to Europe” som utser en poet att skriva ett brev till Europa. I dikten tolkas fascismens tecken i tiden som slöjförbud i Frankrike, minaretförbud i Schweiz, smyckeslagar i Danmark och hoppas på att vi en dag ska tigga alla romer om förlåtelse, att synagogans vakter ska bli övertaliga, att Dublin bara ska vara namnet på en av Europas huvudstäder. Diskursen förskjuts i språket, för tjugo år sen hatade vi ordet mångkultur för det gjorde vissa till skillnad, idag bes en bön om att välkomna det främmande. I ett Europa som drivs allt mer som ett gated community hör vi en sång vi minns: Willkommen, bienvenue, welcome.

Med Beri Gerwise och Bahareh Razekh Ahmadi Liveteckning Fatima Moallim 

Regi Saga Gärde Ljusdesign och musik Andreas Catjar-Danielsson

Speldatum – Moderna Museet Malmö

3 mars 18.00 Premiär
Fler speldatum tillkommer.

 Biljetter och bokning

Biljetter bokas via mail till assistent.malmo@modernamuseet.se och betalas sedan i kassan innan föreställningen. Biljettpriser: Ordinarie 180 sek, studerande/pensionär/under 25 år 150 sek, skolelever 120 sek. Rekommenderas från 15 år och uppåt.

EUROPEAN STANDARDS | ERIK AALTO

1-3 december 2022 Moderna Museet Malmö

I European standards möter vi Erik Aalto i en metakroppslig rannsakan av Europas koloniala arv. I en föreställning där kroppen och det undermedvetna går i dialog med texter av Aimé Césaire och Sven Lindqvist gestaltas Europa genom samtal med internaliserade demoner, vit skörhet och uppdämd ångest nedsköljd med champagne och parmesan.

Verket undersöker kritiska vithetstudiers sceniska potential. Vi har fysiskt undersökt vitheten som mask och position i ett rum. Erik Aalto arbetar ofta med en dubbeltydighet och humor som medel för att förvirra och väcka nya perspektiv. 

På scen: Erik Aalto Text och komposition: Erik Aalto

Regi och dramaturgi Saga Gärde Ljusdesign Ludvig Uppman 

Ljuddesign, musik och arrangemang Andreas Catjar-Danielsson

Speldatum – Moderna Museet Malmö
1 december 18.00 Premiär
2 december 14.00
3 december 13.00

AMFI #5 | MORAL ENLIGT MEDEA AV ATHENA FARROKHZAD

4 juni Daad galerie, Berlin 

Amfi har fått äran att delta vid programmet UNCOMMON GROUNDS, en festival av interdisciplinära möten, vid daad galerie. Amfi gästar med en iscensatt läsning av Farrokhzads pjäs Moral enligt Medea i regi av Saga Gärde. Pjäsen textas till  tyska och engelska.

Läsningen följs av ett samtal mellan Athena Farrokhzad och Asal Dardan, essäist och aktivist. 

Jag är Medea. Jag har dödat mina barn i tusentals år.
Varje kväll gör jag mig redo att upprepa min gärning.
Jag är en grym mor, jag har besudlat människosläktet.
Bara den mor som har dödat sina förstår innebörden av desperation. 

Moral enligt Medea börjar när barnen är döda och dramat är över. Vad har Medea att säga om sin gärning? Vart ska hon ta vägen? I en språklig lek med Medea som litterär gestalt skriver Farrokhzad Medeas försvarstal.

Moral enligt Medea av Athena Farrokhzad

Tysk översättning Clara Sondermann Engelsk översättning Jennifer Hayashida

Prolog – utdrag ur Medea av Euripides

På scen Shang Imam, Jacqueline Miura, Mattias Lech

Regi Saga Gärde  Ljuddesign David Gülich

Videodesign Thomas Romlöv  Kostymkonsult Mary-Anne Buyondo

Tekniker & programmering  Johan Blixt, Ludvig Uppman

Grafisk form Sepidar Hosseini  Affischfoto Carl Hjelte Föreställningsbilder Per Kristianssen

Porträtt Athena Farrokhzad – Jasper Kettner/Berliner Künstlerprogramm des DAAD

Producent Jennifer Norström

I samtal Athena Farrokhzad & Asal Dardan

daadgalerie, Oranienstraße 161 10967 Berlin Kreuzberg
Fri entré.

Gästspelet görs med stöd av Region Skåne, Kulturrådet, Konstnärsnämnden och Svenska ambassaden i Berlin.

Athena Farrokhzad
Athena Farrokhzad är poet, dramatiker, översättare och litteraturkritiker. Hon har gett ut tre diktsamlingar och en fjärde, Åsnans år kommer ut i september. Hon har översatt poeter som Adrienne Rich, Audre Lorde, Juliana Spahr och Natalie Diaz till svenska. Hon debuterade med Vitsvit 2013 som getts ut på femton språk. Hon bor för närvarande i Berlin under sitt residens vid DAAD Artists-in-Berlin-programmet. Athena har tidigare skrivit pjäser för Dramaten, Unga Klara, Nationalteatret i Oslo, Sveriges Radio Drama och Backa Teater, där hennes pjäs Krigerska i regi av Saga Gärde hyllats av såväl kritiker som publik.

Asal Dardan
Asal Dardan tilldelades Caroline Schlegel-priset för för sin text Neue Jahre [nyår] och nominerades till German Non-Fiction Award 2021 samt Clemens Brentano-priset 2022 för sin essäsamling Betrachtungen einer Barbarin [Contemplations of a Barbarin]. Efter att ha bott i Sverige i flera år bor hon nu i Berlin. Hon arbetar som frilansskribent för bland annat Zeit Online, Berliner Zeitung och Die Presse.

DAAD
Gästspelet äger rum inom ramen för UNCOMMON GROUNDS, Interdisciplinary Encounters på daadgalerie. Programmet pågår från den 3 juni till den 3 juli 2022. Amfis deltagande görs med stöd av Kulturrådet, Konstnärsnämnden, Sveriges Ambassad i Berlin och DAAD Artists- in-Berlin-programmet. För hela programmet läs här.  

Föreställningen hade premiär på Fri scen, Kulturhuset Stadsteatern 28 oktober 2021 och gästade Folkteatern i Göteborg 18-19 februari.

Konstnärligt team: Athena Farrokhzad (dramatiker), Saga Gärde (regissör, bearbetning), Tebogo Monnakgotla (kompositör), Ellen Ruge (ljusdesigner), David Gülich (ljuddesigner), Katrin Brännström (scenograf), Mary-Anne Bouyondo (kostymör), Thomas Romlöv, Agnes Rosenberg (producent).

*

Vill du bli inbjuden till våra föreställningar?  Anmäl dig här.

Amfi är en plattform för ny dramatik som vill utveckla scenkonsten främst genom språket. I samarbete med de scener vi gästar vill vi verka för en kontinuerlig diskussion kring den nya dramatiken och visa på dramatikerns betydelse för att utveckla scenkonsten i takt med vår omvärld. 

*Amfi kommer från grekiskans omkring, på båda sidor och är för oss en allvarsam lek med litteraturhistorien och teatern som mötesplats och arena för samtidsfrågor.

AMFI #4 | TERRORISTENS KROPP AV CHRISTINA OUZOUNIDIS
Urpremiär Malmö konsthall 5 november

Terroristens kropp är en monolog för två röster i samma kropp. Det är Antigones syskon som talar: Ismene påstår att det är hon som begravt brodern, tvärtemot hur Sofokles drama lästs och lästs igen. Polyneikes är brodern som stred för fel sida i ett krig och som fortsätter att tala efter sin död. De försöker frenetiskt att greppa efter något beständigt, att tala fram det, att frammana det tills det är så tydligt att det går att begrava.

Det var jag, Ismene, som begravde min bror, en mördare, som slöt hans ögon trots varningarna, trots att terroristens kropp blivit utlovad som mat åt de asätande. Det är inte de kvarlämnade som kräver hans uthackade ögon som hämnd, det är aldrig de, det är alltid någon annan, någon som behöver honom som tecken.

I Christina Ouzounidis drama är språket spelplatsen. Här utspelar sig ett krig mellan det som måste sägas ut och det som inte vill anta en bestämd form. Orden är försök som beväpnar eller avväpnar. I Saga Gärdes regi blir pjäsen ett audiovisuellt verk som vill utmana vårt begär efter enkla narrativ och undersöker hur det ogripbara ska ges form. Med Terroristens kropp fördjupar Amfi sin serie med ny dramatik i samarbete med Malmö Konsthall där föreställningen spelas i pågående utställning. I samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska bjuder vi i samband med föreställningen in till samtal om Ouzounidis författarskap.

Terroristens kropp av Christina Ouzounidis

På scen: Johan Rabaeus, Beri Gerwise 

I samtal: Christina Ouzounidis, Kristina Hagström-Ståhl och Palmer Lydebrant (moderator) 5/11

Regi och komposition: Saga Gärde  Ljuddesign: David Gülich 

Ljusdesign: Ellen Ruge Video: Thomas Romlöv

Programmering: Maja Karlsson Grafisk form: Sepidar Hosseini Fotografi: Carl Hjelte

Press: Anja Zejnilovic  Producent: Chrisoula Faniadis

Föreställningen gavs på Malmö Konsthall 5, 6, 7 november kl 19.00

CHRISTINA OUZOUNIDIS

Christina är en av vårt lands ledande dramatiker, med pjäser som upprört och hänfört såväl publik som kritik. I hennes dramatik finns en bestämd drivkraft mot den avgrund och svindel som döljer sig i själva språket. Hon använder gärna den antika myten som fond: Orestiens Klytaimnestra, Agamemnon och Ifigenia är gestalter med hela traditionens tyngd, men som här kommer att ingå i ett spel med nya regler. Myter tycks leva sitt eget liv inuti sina antika värdkroppar. Repliker motsäger sig, väver in sig i varandra och prövar endera sidan om en klyfta mellan makt och maktlöshet, rätt och fel, »natur« och »onatur«.  Konflikten iscensätts i själva språket. Samlingsvolymen Lögner som utkom på Modernista förlag 2013 innehåller Ordet ~ kött [2007], Lagarna [2007], Heterofil [2008], Naturen, vanorna, tiden, moralen [2009], Vit, rik, fri [2010], Tid för ekot [2011] samt Town Bloody Hall ~ andra akten [2012]. Terroristens kropp utkom på Modernista förslag 2019 och sätts nu upp för första gången.

 Amfi #3 | BALSAM KARAM

“Ibland känns det som om vi begraver våra barn ovanpå varandra, om du förstår vad jag menar? Som om jorden var lager av tid och inte rum, du vet? Som om mitt och min mormors barn ligger jämsides hela tiden, hur långt ifrån varandra de än är.”

I tredje delen av Amfis serie med ny dramatik iscensätts Balsam Karams Förlustens rumtid – ett terapisamtal. Karam vill undersöka vad som är möjligt att säga om intersektionerna mellan förlust, trauma och rasism i ett rum där det till synes är tryggt att säga vad som helst – terapirummet. Genom att upprätta en terapisession i realtid följer vi en mors oförställda resonemang kring förlustens roll i hennes liv där paralleller dras mellan nutid och dåtid, mellan vad som kunde ha varit och katastrofen som ägde rum, mellan rasistisk litteratur och oförmågan att få i sig mat om morgonen.

Balsam debuterade med romanen Händelsehorisonten (Norstedt förlag, 2018), en roman om förtryck, solidaritet, trauma och förlust vilka är teman hon här återkommer till. 

Ett samtal mellan Balsam Karam och Jennifer Hayashida, som hölls den 1 maj 2020, finns att läsa här

Förlustens rumtid – ett terapisamtal av Balsam Karam

På scen: Amina Szecsödy  & Sofia Berg-Böhm Regi: Saga Gärde

Sång: Sofia Berg-Böhm Ljuddesign: David Gülich

Foto: Shazi Özdemir Klipp: Saga Gärde

Fotografi: Sandra Åhman, Stockholms Kvinnohistoriska

I samtal: Balsam Karam och Jennifer Hayashida

Webbpremiär 10 maj 2020 kl. 16.00

  

Amfi #2 | FELICIA MULINARI

DET ÄR ETT JAG SOM TALAR

 

Jag vet inte om det här är ett kärleksbrev eller en medlemsansökan.  

Om det vore en medlemsansökan så vore det till svaghetens parti.

Om detta vore en medlemsansökan så skulle formuläret fråga mig vad svaghet är.

Om det här vore en medlemsansökan skulle formuläret fråga mig vad svaghet är och hur länge jag varit aktiv i den.  

Om detta vore en medlemsansökan så skulle den fråga mig vad svaghet är.

 

“Mulinari gir stemme til de som ikke har krefter til å snakke”

“.. filmatiseringen av den svenske poeten Felicia Mulinaris tekst Svaghetens parti utnyttet på en svært vellykket måte musikaliteten i teksten og intimiteten filmmediet kan åpne for gjennom nærbilder.”

– Scenekunst.no, Judith Dybendal

I andra delen i Amfis serie med ny dramatik iscensätts Felicia Mulinari Svaghetens parti. Texten är en lyrisk skildring av smärta och sjukdom där Felicia Mulinari undersöker politiska och existentiella villkor för svaghet och omsorg. Vad innebär det när kroppen är en brist, vilka är alla de kropparna som bär upp en kropp? Omsorg som en smärtsam paradox, skuld är en revolutionär smitta. 

Regi: Saga Gärde På scen: Sandra Medina
Ljuddesign & teknisk rigg: Sibille Attar
I samtal: Felicia Mulinari & Lina Rydén Reynolds, Andrea Malesevic

Föreställning 40 min 

Här kan du läsa ett transkriberat samtal mellan Felicia Mulinari och författaren Lina Rydén Reynols som hölls den 26 mars 2020. 

Projektet möjliggörs med stöd av Konstnärsnämnden, Författarfonden och Kulturrådet.

Sandra Medina i Svaghetens parti – Fotografi Carl Bagge

 Amfi #1 | LONE ABURAS

Lone Aburas

DET ÄR ETT JAG SOM TALAR (RÄKENSKAPENS TIMME)

i översättning av Johanne Lykke Holm  

I första delen av tre iscensätts den danska författaren Lone Aburas omtalade bok Det er et jeg der taler (regnskabets time) som serien lånat sitt namn ifrån. Aburas text pekar ut en ny riktning för traditionen av engagerad litteratur – indignerad men inte änglalik med exakta formuleringar som ger utrymme åt både skriande konkreta orättvisor och ambivalensen hos den som på tryggt avstånd pekar ut dem: “Så kom inte här och prata om rabiata referenser och litterärt självmord. Jag försöker egentligen bara väcka något till liv, nu när det provinsiella lugnet till slut också har lämnat mig.”. Efter föreställningen följer ett samtal med Lone Aburas. I Studio Biblom Hjelte leds samtalet av kritikern och essäisten Sara Abdollahi. På Folkteatern samtalar Lone Aburas med Sarah Smith Ogunbona och på Malmö Konsthall leds samtalet av Elisabeth Hjort.

 

På scen: Shang Imam  Regi: Saga Gärde

 Videodesign & teknisk rigg: Thomas RomlövLjuddesign: David Gülich

Grafisk form: Sepidar Hosseini Producent: Kristian Anshelm, Monika Wade

I samtal: Lone Aburas med Sara Abdollahi (Sthlm), Sarah Smith Ogunbona (Gbg), Elisabeth Hjort (Malmö)

SPELPLAN
Föreställningen gavs söndag 23 februar på Studio Biblom Hjelte i Stockholm, torsdag 27 februari 18.30 Folkteatern i Göteborg samt lördag 29 februari och 1 mars på Malmö Konsthall.

 

 

MEDVERKANDE DRAMATIKER

LONE ABURAS (f. 1979)
Aburas debuterade i Danmark med  Føtexsøen (2009). Hennes text Det er et jeg der taler (Regnskabets time) är omnämnd som ett vredestal, en politisk monolog drabbade Danmark 2017 och är översätt till svenska, av Johanne Lykke Holm (Anti förlag, 2017). Boken pekar ut en ny riktning för traditionen av engagerad litteratur – indignerad men inte änglalik med exakta formuleringar som ger utrymme åt både skriande konkreta orättvisor och ambivalensen hos den som på tryggt avstånd pekar ut dem och belönades Montanas Litteraturpris. Under våren 2019 utkom även hennes andra roman Politisk roman på på samma förlag.

BALSAM KARAM (f. 1983)
Balsam arbetar som bibliotekarie på Rinkeby bibliotek och debuterade med romanen Händelsehorisonten (Norstedt förlag, 2018) som skildrar Milde, en ung kvinna från Utkanterna, en plats bakom bergen där mödrar och döttrar lever utanför samhället. Händelsehorisonten är en djupt existentiell liksom politisk roman om centrum, förtryck solidaritet, trauma och förlust vilka är teman hon återkommer till i sin pjäs Förlustens tidrum.

ATHENA FARROKHZAD (f. 1983)

Athena Farrokhzad är poet, dramatiker och översättare Hennes fjärde diktsamling Åsnans år utkomt i september 2022 på Albert Bonniers förlag. Hon har översatt poeter som Adrienne Rich, Audre Lorde, Juliana Spahr och Natalie Diaz till svenska. Hennes böcker har getts ut på femton språk. Under 2021-22 bodde hon i Berlin på ett residens hos DAAD Artists-in-Berlin-programmet. Athena har skrivit pjäser för Dramaten, Unga Klara, Riksteatern i Oslo, Sveriges Radio Teater och Backa Teater där hennes Krigerska i regi av Saga Gärde hyllades av både kritiker och publik. Sedan augusti 2022 är hon ny ansvarig för Litteraturscenen på Kulturhuset Stadsteatern tillsammans med Ida Linde. Athenas texter rör sig mellan individ och kollektiv, mellan tradition och förnyelse, mellan samtidens gravallvar och absurditet. Hon föreslår en poesi som vill användas utan att göra avkall på komplexitet, som adresserar sorgen över de politiska ordningarna, samtidigt som den ser historiens utkomst som möjlig att ingripa i.

FELICIA MULINARI (f. 1990)
Felicia är poet, dramatiker, kritiker och aktivist. Hon började publicera sin poesi på bloggen Texter om oss och under 2018 debuterade hon som dramatiker med pjäsen Labyrint i Saga Gärde regi på Malmö Stadsteater. I lyriska dialoger mellan en flicka och hennes mormor sätts sätts ett barns frågor om livets slut, tillhörighet och längtan i centrum. Hennes första diktsamling Det som inte kan utplånas utkom under februari 2019 på Albert Bonniers förlag och är en diktsvit sprungen ur en kollektiv erfarenhet av rasism och våld. En stridsskrift där ilskan blandas med sorg, stoltheten med skam, där mödrarnas exil och ömhet omvandlas till barnens gemenskap och kamp.

DIMEN ABDULLA (f. 1984)
Dimen har studerat dramatik vid Stockholms dramatiska högskolas utbildning och debuterade som dramatiker med monologen På alla fyra som uppfördes av Stockholms stadsteater 2014. Hon har även skrivit pjäsen Revolution som uppfördes av Ung scen/öst 2015, samma år som Dimen utsågs till Radioteaterns husdramatiker. Under hösten 2018 spelades hennes pjäs K, en hyllning till Leila K och till alla kvinnor som var före sin tid.

CHRISTINA OUZOUNIDIS (f. 1969)
Christina är en av vårt lands ledande dramatiker, med pjäser som upprört och hänfört såväl publik som kritik. I hennes dramatik finns en bestämd drivkraft mot den avgrund och svindel som döljer sig i själva språket. Hon använder gärna den antika myten som fond: Orestiens Klytaimnestra, Agamemnon och Ifigenia är gestalter med hela traditionens tyngd, men som här kommer att ingå i ett spel med nya regler. Myter tycks leva sitt eget liv inuti sina antika värdkroppar. Repliker motsäger sig, väver in sig i varandra och prövar endera sidan om en klyfta mellan makt och maktlöshet, rätt och fel, »natur« och »onatur«.  Ett krig iscensätts i själva språket. Ett drama gestaltas om de grymma maktlekar språket leker med människan, om det vapen språket är i människors munnar och medvetanden. Samlingsvolymen Lögner innehåller Ordet ~ kött [2007], Lagarna [2007], Heterofil [2008], Naturen, vanorna, tiden, moralen [2009], Vit, rik, fri [2010], Tid för ekot [2011] samt Town Bloody Hall ~ andra akten [2012].