AMFI #5 | MORAL ENLIGT MEDEA AV ATHENA FARROKHZAD

Athena Farrokhzads nya pjäs Moral enligt Medea börjar när barnen är döda och dramat är över. Vad har Medea att säga om sin gärning? Vart ska hon ta vägen? I en språklig lek med Medea som litterär gestalt skriver Farrokhzad Medeas försvarstal. Saga Gärdes uppsättning väver samman pjäsen med Euripides drama i en musikalisk komposition  som sätter Medeas öde i ett samtida ljus.

På scenen möter vi Shang Imam, Jacqueline Miura och Mattias Lech som Medea, Moralen och Jason. Föreställningen ramas in av David Gülichs ljuddesign och ett nyskrivet stycke av Tebogo Monnaktgotla som framförs av en barnensemble. Saga Gärdes uppsättning väver samman Farrokhzads och Euripides Medea-dramer  i en musikalisk komposition som sätter Medeas öde i ett samtida ljus. 

Moral enligt Medea av Athena Farrokhzad

På scen: Shang Imam, Mattias Lech, Jacqueline Miura Barnkör: Inga Avemo, Alma Monnakgotla, Clara Monnakgotla, Helga Monnakgotla, Karin Rasmusson, Alma Rosén

Regi och bearbetning: Saga Gärde  Ljuddesign: David Gülich 

Kompositör körstycke: Tebogo Monnakgotla Ljusdesign: Ellen Ruge 

Video: Thomas Romlöv Scenografi: Katrin Brännström Kostymkonsult: Mary-Anne Buyondo

Maskkonsult: Mimmi Lindell DoP videosekvenser & föreställningsfoto: Per Kristiansen

Programmering: Erik Sjögren och Ludvig Uppman

Grafisk form: Sepidar Hosseini Affischfoto: Carl Hjelte Producent: Mariana Suikkanen Gomes

I samtal: Ann Ighe & Athena Farrokhzad, 18 februari efter föreställningen 

Föreställningen är 45 min och genomförs med stöd av Region Skåne och Kulturrådet i samarbete med Fri scen, Kulturhuset och Folkteatern i Göteborg.

Biljetter:

Föreställningen turnerar och fler speldatum meddelas efterhand.

Föreställningen hade premiär på Fri scen, Kulturhuset Stadsteatern 28-31 oktober och gästade Folkteatern i Göteborg 18-19 februari.

*

Vill du bli inbjuden till våra föreställningar?  Anmäl dig här.

Amfi är en plattform för ny dramatik som vill utveckla scenkonsten främst genom språket. I samarbete med de scener vi gästar vill vi verka för en kontinuerlig diskussion kring den nya dramatiken och visa på dramatikerns betydelse för att utveckla scenkonsten i takt med vår omvärld. 

*Amfi kommer från grekiskans omkring, på båda sidor och är för oss en allvarsam lek med litteraturhistorien och teatern som mötesplats och arena för samtidsfrågor.

AMFI #4 | TERRORISTENS KROPP AV CHRISTINA OUZOUNIDIS
Urpremiär Malmö konsthall 5 november

Terroristens kropp är en monolog för två röster i samma kropp. Det är Antigones syskon som talar: Ismene påstår att det är hon som begravt brodern, tvärtemot hur Sofokles drama lästs och lästs igen. Polyneikes är brodern som stred för fel sida i ett krig och som fortsätter att tala efter sin död. De försöker frenetiskt att greppa efter något beständigt, att tala fram det, att frammana det tills det är så tydligt att det går att begrava.

Det var jag, Ismene, som begravde min bror, en mördare, som slöt hans ögon trots varningarna, trots att terroristens kropp blivit utlovad som mat åt de asätande. Det är inte de kvarlämnade som kräver hans uthackade ögon som hämnd, det är aldrig de, det är alltid någon annan, någon som behöver honom som tecken.

I Christina Ouzounidis drama är språket spelplatsen. Här utspelar sig ett krig mellan det som måste sägas ut och det som inte vill anta en bestämd form. Orden är försök som beväpnar eller avväpnar. I Saga Gärdes regi blir pjäsen ett audiovisuellt verk som vill utmana vårt begär efter enkla narrativ och undersöker hur det ogripbara ska ges form. Med Terroristens kropp fördjupar Amfi sin serie med ny dramatik i samarbete med Malmö Konsthall där föreställningen spelas i pågående utställning. I samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska bjuder vi i samband med föreställningen in till samtal om Ouzounidis författarskap.

Terroristens kropp av Christina Ouzounidis

På scen: Johan Rabaeus, Beri Gerwise 

I samtal: Christina Ouzounidis, Kristina Hagström-Ståhl och Palmer Lydebrant (moderator) 5/11

Regi och komposition: Saga Gärde  Ljuddesign: David Gülich 

Ljusdesign: Ellen Ruge Video: Thomas Romlöv

Programmering: Maja Karlsson Grafisk form: Sepidar Hosseini Fotografi: Carl Hjelte

Press: Anja Zejnilovic  Producent: Chrisoula Faniadis

Föreställningen gavs på Malmö Konsthall 5, 6, 7 november kl 19.00

CHRISTINA OUZOUNIDIS

Christina är en av vårt lands ledande dramatiker, med pjäser som upprört och hänfört såväl publik som kritik. I hennes dramatik finns en bestämd drivkraft mot den avgrund och svindel som döljer sig i själva språket. Hon använder gärna den antika myten som fond: Orestiens Klytaimnestra, Agamemnon och Ifigenia är gestalter med hela traditionens tyngd, men som här kommer att ingå i ett spel med nya regler. Myter tycks leva sitt eget liv inuti sina antika värdkroppar. Repliker motsäger sig, väver in sig i varandra och prövar endera sidan om en klyfta mellan makt och maktlöshet, rätt och fel, »natur« och »onatur«.  Konflikten iscensätts i själva språket. Samlingsvolymen Lögner som utkom på Modernista förlag 2013 innehåller Ordet ~ kött [2007], Lagarna [2007], Heterofil [2008], Naturen, vanorna, tiden, moralen [2009], Vit, rik, fri [2010], Tid för ekot [2011] samt Town Bloody Hall ~ andra akten [2012]. Terroristens kropp utkom på Modernista förslag 2019 och sätts nu upp för första gången.

 Amfi #3 | BALSAM KARAM

“Ibland känns det som om vi begraver våra barn ovanpå varandra, om du förstår vad jag menar? Som om jorden var lager av tid och inte rum, du vet? Som om mitt och min mormors barn ligger jämsides hela tiden, hur långt ifrån varandra de än är.”

I tredje delen av Amfis serie med ny dramatik iscensätts Balsam Karams Förlustens rumtid – ett terapisamtal. Karam vill undersöka vad som är möjligt att säga om intersektionerna mellan förlust, trauma och rasism i ett rum där det till synes är tryggt att säga vad som helst – terapirummet. Genom att upprätta en terapisession i realtid följer vi en mors oförställda resonemang kring förlustens roll i hennes liv där paralleller dras mellan nutid och dåtid, mellan vad som kunde ha varit och katastrofen som ägde rum, mellan rasistisk litteratur och oförmågan att få i sig mat om morgonen.

Balsam debuterade med romanen Händelsehorisonten (Norstedt förlag, 2018), en roman om förtryck, solidaritet, trauma och förlust vilka är teman hon här återkommer till. 

Förlustens rumtid – ett terapisamtal av Balsam Karam

På scen: Amina Szecsödy  & Sofia Berg-Böhm Regi: Saga Gärde

Sång: Sofia Berg-Böhm Ljuddesign: David Gülich

Foto: Shazi Özdemir Klipp: Saga Gärde

Fotografi: Sandra Åhman, Stockholms Kvinnohistoriska

I samtal: Balsam Karam och Jennifer Hayashida

Webbpremiär 10 maj 2020 kl. 16.00

 

 

Ett samtal mellan Balsam Karam och Jennifer Hayashida, som hölls den 1 maj 2020, finns att läsa här

  

Amfi #2 | FELICIA MULINARI

DET ÄR ETT JAG SOM TALAR

 

Jag vet inte om det här är ett kärleksbrev eller en medlemsansökan.  

Om det vore en medlemsansökan så vore det till svaghetens parti.

Om detta vore en medlemsansökan så skulle formuläret fråga mig vad svaghet är.

Om det här vore en medlemsansökan skulle formuläret fråga mig vad svaghet är och hur länge jag varit aktiv i den.  

Om detta vore en medlemsansökan så skulle den fråga mig vad svaghet är.

 

“Mulinari gir stemme til de som ikke har krefter til å snakke”

“.. filmatiseringen av den svenske poeten Felicia Mulinaris tekst Svaghetens parti utnyttet på en svært vellykket måte musikaliteten i teksten og intimiteten filmmediet kan åpne for gjennom nærbilder.”

– Scenekunst.no, Judith Dybendal

I andra delen i Amfis serie med ny dramatik iscensätts Felicia Mulinari Svaghetens parti. Texten är en lyrisk skildring av smärta och sjukdom där Felicia Mulinari undersöker politiska och existentiella villkor för svaghet och omsorg. Vad innebär det när kroppen är en brist, vilka är alla de kropparna som bär upp en kropp? Omsorg som en smärtsam paradox, skuld är en revolutionär smitta. 

Regi: Saga Gärde På scen: Sandra Medina
Ljuddesign & teknisk rigg: Sibille Attar
I samtal: Felicia Mulinari & Lina Rydén Reynolds, Andrea Malesevic

Föreställning 40 min 

Här kan du läsa ett transkriberat samtal mellan Felicia Mulinari och författaren Lina Rydén Reynols som hölls den 26 mars 2020. 

Projektet möjliggörs med stöd av Konstnärsnämnden, Författarfonden och Kulturrådet.

Sandra Medina i Svaghetens parti – Fotografi Carl Bagge 

 

 Amfi #1 | LONE ABURAS

Lone Aburas

DET ÄR ETT JAG SOM TALAR (RÄKENSKAPENS TIMME)

i översättning av Johanne Lykke Holm  

I första delen av tre iscensätts den danska författaren Lone Aburas omtalade bok Det er et jeg der taler (regnskabets time) som serien lånat sitt namn ifrån. Aburas text pekar ut en ny riktning för traditionen av engagerad litteratur – indignerad men inte änglalik med exakta formuleringar som ger utrymme åt både skriande konkreta orättvisor och ambivalensen hos den som på tryggt avstånd pekar ut dem: “Så kom inte här och prata om rabiata referenser och litterärt självmord. Jag försöker egentligen bara väcka något till liv, nu när det provinsiella lugnet till slut också har lämnat mig.”. Efter föreställningen följer ett samtal med Lone Aburas. I Studio Biblom Hjelte leds samtalet av kritikern och essäisten Sara Abdollahi. På Folkteatern samtalar Lone Aburas med Sarah Smith Ogunbona och på Malmö Konsthall leds samtalet av Elisabeth Hjort.

 

På scen: Shang Imam  Regi: Saga Gärde

 Videodesign & teknisk rigg: Thomas RomlövLjuddesign: David Gülich

Grafisk form: Sepidar Hosseini Producent: Kristian Anshelm, Monika Wade

I samtal: Lone Aburas med Sara Abdollahi (Sthlm), Sarah Smith Ogunbona (Gbg), Elisabeth Hjort (Malmö)

SPELPLAN
Föreställningen gavs söndag 23 februar på Studio Biblom Hjelte i Stockholm, torsdag 27 februari 18.30 Folkteatern i Göteborg samt lördag 29 februari och 1 mars på Malmö Konsthall.

 

 

MEDVERKANDE DRAMATIKER

LONE ABURAS (f. 1979)
Aburas debuterade i Danmark med  Føtexsøen (2009). Hennes text Det er et jeg der taler (Regnskabets time) är omnämnd som ett vredestal, en politisk monolog drabbade Danmark 2017 och är översätt till svenska, av Johanne Lykke Holm (Anti förlag, 2017). Boken pekar ut en ny riktning för traditionen av engagerad litteratur – indignerad men inte änglalik med exakta formuleringar som ger utrymme åt både skriande konkreta orättvisor och ambivalensen hos den som på tryggt avstånd pekar ut dem och belönades Montanas Litteraturpris. Under våren 2019 utkom även hennes andra roman Politisk roman på på samma förlag.

BALSAM KARAM (f. 1983)
Balsam arbetar som bibliotekarie på Rinkeby bibliotek och debuterade med romanen Händelsehorisonten (Norstedt förlag, 2018) som skildrar Milde, en ung kvinna från Utkanterna, en plats bakom bergen där mödrar och döttrar lever utanför samhället. Händelsehorisonten är en djupt existentiell liksom politisk roman om centrum, förtryck solidaritet, trauma och förlust vilka är teman hon återkommer till i sin pjäs Förlustens tidrum.

ATHENA FARROKHZAD (f. 1983)
Athena är poet, dramatiker, översättare, litteraturkritiker och lärare vid Biskops-Arnös författarskola. Hon debuterade som dramatiker på Ung scen öst 2013 med pjäsen Päron. Samma år gav Athena ut diktsamlingen Vitsvit som sedan dess översatts till ett tiotal språk och spridits över världen. Athena har också skrivit pjäserna Torget för Unga Klara, Moral enligt Medea för Oslo Nationaltheatret och Krigerska för Backa teater. Hennes senaste bok är diktsamlingen I rörelse, en samling fristående dikter som rör sig mellan fascismens frammarsch, rytmens räddning och vardagen i förorten. Dikterna är skrivna till och genom de gemenskaper som format hennes liv och dikt. I rörelser mellan individ och kollektiv, mellan tradition och förnyelse, mellan samtidens gravallvar och absurditet föreslår hon en poesi som vill användas utan att göra avkall på komplexitet, som adresserar sorgen över de politiska ordningarna, samtidigt som den ser historiens utkomst som möjlig att ingripa i.

FELICIA MULINARI (f. 1990)
Felicia är poet, dramatiker, kritiker och aktivist. Hon började publicera sin poesi på bloggen Texter om oss och under 2018 debuterade hon som dramatiker med pjäsen Labyrint i Saga Gärde regi på Malmö Stadsteater. I lyriska dialoger mellan en flicka och hennes mormor sätts sätts ett barns frågor om livets slut, tillhörighet och längtan i centrum. Hennes första diktsamling Det som inte kan utplånas utkom under februari 2019 på Albert Bonniers förlag och är en diktsvit sprungen ur en kollektiv erfarenhet av rasism och våld. En stridsskrift där ilskan blandas med sorg, stoltheten med skam, där mödrarnas exil och ömhet omvandlas till barnens gemenskap och kamp.

DIMEN ABDULLA (f. 1984)
Dimen har studerat dramatik vid Stockholms dramatiska högskolas utbildning och debuterade som dramatiker med monologen På alla fyra som uppfördes av Stockholms stadsteater 2014. Hon har även skrivit pjäsen Revolution som uppfördes av Ung scen/öst 2015, samma år som Dimen utsågs till Radioteaterns husdramatiker. Under hösten 2018 spelades hennes pjäs K, en hyllning till Leila K och till alla kvinnor som var före sin tid.

CHRISTINA OUZOUNIDIS (f. 1969)
Christina är en av vårt lands ledande dramatiker, med pjäser som upprört och hänfört såväl publik som kritik. I hennes dramatik finns en bestämd drivkraft mot den avgrund och svindel som döljer sig i själva språket. Hon använder gärna den antika myten som fond: Orestiens Klytaimnestra, Agamemnon och Ifigenia är gestalter med hela traditionens tyngd, men som här kommer att ingå i ett spel med nya regler. Myter tycks leva sitt eget liv inuti sina antika värdkroppar. Repliker motsäger sig, väver in sig i varandra och prövar endera sidan om en klyfta mellan makt och maktlöshet, rätt och fel, »natur« och »onatur«.  Ett krig iscensätts i själva språket. Ett drama gestaltas om de grymma maktlekar språket leker med människan, om det vapen språket är i människors munnar och medvetanden. Samlingsvolymen Lögner innehåller Ordet ~ kött [2007], Lagarna [2007], Heterofil [2008], Naturen, vanorna, tiden, moralen [2009], Vit, rik, fri [2010], Tid för ekot [2011] samt Town Bloody Hall ~ andra akten [2012].