GLÖMSKANS ARKIV | FELICIA MULINARI, ATHENA FARROKHZAD

Under 2022 och 2023 arbetar Amfi med Glömskans arkiv, ett deltagarbaserat verk i tre akter. Utgångspunkten är ett lyriskt manifest skrivet av poeterna Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad i dialog med sociala rörelser. Det behandlar sorg och motstånd i relation till rasistiskt våld, med Malmö som horisont. Projektet görs på uppdrag av Malmö stad och ingår i grupputställningen  Hela staden är ett monument. 

AKT I 

Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad skriver ett år av antirasistiskt minne i Malmö. 

Rulla tillbaka dagarna, rulla tillbaka deras mull, rulla tillbaka timmar och minuter, rulla genom de upplysta parkerna, genom staden, genom eftermiddagen, rulla tillbaka han som blir beskjuten på sin cykel på väg till fotbollsträningen, rulla cykeln baklänges längs gågator och återvändsgränder, rulla tillbaka polisrapporten, rulla fotbollen tillbaka till barndomens bortglömda spelplaner.

I detta arbete tar vi avstamp i postkolonial och feministisk teori som kopplar samman minne och glömska med sörjbarhet. Vi lutar oss också mot vår egen uppväxt bland politiska flyktingar vars minnen av kamp och förlust varit vägledande för vår aktivism. Som författare vet vi att benämnandet av historiska erfarenheter är ett viktigt verktyg för vår tillblivelse som kollektiv. Att organisera sig politiskt är att åberopa hågkomst och vägra glömska. Det är att samlas på torg och minnas sekler av transatlantisk slavhandeln. Att minnas dem som mördades under sjuttiotalets militärdiktaturer. Att minnas dem som lever i belägring på grund av ockupationsmakten. Att minnas dem som dödats av svenska vapen världen över. Att minnas de antikoloniala frihetskämpar som stämplats som terrorister. Att minnas alla fängelseceller fulla av kamrater. Att minnas en syster för att hon inte ska ha dött förgäves. Att minnas genom att föra protokoll, fotografera, skriva slagord, gråta och berätta för barnen. Att minnas det hegemonin kräver att vi ska glömma. 

Felicia Mulinari, Athena Farrokhzad

I en brevväxling med representanter för sociala rörelser undersöker Felicia Mulinari och Athena Farrokhzad minnesarbete som bedrivs av aktivister i Malmö och dröjer vid erfarenheter som den officiella historieskrivningen försökt förtränga. De har vänt sig till ett tiotal organisationer i Malmö med frågor för att formulera minnets och glömskans roll för antirasistisk kamp. Utifrån svaren skriver de ett lyriskt minnesmanifest, som kommer att tonsättas och uppföras i regi av Saga Gärde under våren 2023. 

***

AKT I  – Folkets park 17 juni

Invigning av utställningen Hela Staden är ett monument

Medverkande konstnärer:
Arkiv S (Simon Ferner) – På våra gator (2022)
Hanni Kamaly – UPROOT/DISPLACE (2022)
Salad Hilowle – Den vita staden och tornet som föll (2022)
Ikram Abdulkadir – Yaan Cuskanaa (2022)
Amfi (Felicia Mulinari, Athena Farrokhzad och Saga Gärde) – Glömskans arkiv (2022)

Under invigningen kommer konstnärerna att berätta om sina verk och dessutom kommer Felicia Mulinari och Saga Gärde från Amfi presentera akt 1 ur Glömskans arkiv (2022). Ikram Abdulkadirs verk Yaan Cuskanaa (2022) kommer kunna ses på plats och Hanni Kamaly kommer ha delar av sitt verk på affischväggen. Arkiv S kommer visa kartläggningen som ligger till grund för sitt verk På våra gator (2022) och de två följande dagarna, den 18 och 19 juni, klockan 11.00 respektive 14.00 kommer Salad Hilowle ha sina performativa vandringar av verket Den vita staden och tornet som föll (2022) med utgångspunkt vid Margaretapaviljongen i Pildammsparken.

Amfi medverkar med en ett utdrag ur det lyriska manifestet i samband med Malmö stads invigning av grupputställningen Hela staden är ett monument.

På scen:  Felicia Mulinari, Bahareh Razekh Ahmadi, Saga Gärde,

Mary-Anne Buyondo, Jennifer Norström  

Vänskapstorget, kl 17.00–19.00 Öppet för alla.

***

Felicia Mulinari (f. 1990) 

Felicia är poet, dramatiker, kritiker och aktivist. Hon debuterade 2018 som dramatiker med pjäsen Labyrint i Saga Gärde regi på Malmö Stadsteater. I lyriska dialoger mellan en flicka och hennes mormor sätts sätts ett barns frågor om livets slut, tillhörighet och längtan i centrum. Hennes första diktsamling Det som inte kan utplånas, utkom under februari 2019 på Albert Bonniers förlag och är en diktsvit sprungen ur en kollektiv erfarenhet av rasism och våld. En stridsskrift där ilskan blandas med sorg, stoltheten med skam, där mödrarnas exil och ömhet omvandlas till barnens gemenskap och kamp. 

Athena Farrokhzad (f.1983)

Athena Farrokhzad är poet, dramatiker, översättare och litteraturkritiker. Hon har gett ut tre diktsamlingar och hennes fjärde, Åsnans år kommer ut i september 2022. Hon har översatt poeter som Adrienne Rich, Audre Lorde, Juliana Spahr och Natalie Diaz till svenska. Hennes böcker har getts ut på femton språk. Hon bor för närvarande i Berlin som medlem av DAAD Artists-in-Berlin-programmet. Athena har skrivit pjäser för Dramaten, Unga Klara, Riksteatern i Oslo, Sveriges Radio Teater och Backa Teater där hennes pjäs Krigerska i regi av Saga Gärde hyllades av både kritiker och publik.

Hela staden är ett monument 

Utställningen Hela staden är ett monument presenteras inom ramen för projektet Antirasistiskt monument, som uppstod tack vare aktivisters vilja att minnas den rasistiska seriemördaren Peter Mangs offer. Sedan 2019 drivs projektet av Malmö stad i samarbete med föreningen Antirasistiskt monument.

Amfi är en plattform för ny dramatik som vill utveckla scenkonsten genom språket. I samarbete med de scener vi gästar vill vi verka för en kontinuerlig diskussion kring ny dramatik och visa på dramatikerns betydelse för att utveckla scenkonsten i dialog med vår omvärld. Amfi kommer från grekiskans omkring, på båda sidor och är för oss en allvarsam lek med litteraturhistorien och teatern som arena för samtidsfrågor. Amfis projekt genomförs med stöd av Kulturrådet, Malmö stad, Region Skåne och Konstnärsnämnden.

AMFI #5 | MORAL ENLIGT MEDEA AV ATHENA FARROKHZAD

4 juni Daad galerie, Berlin 

Amfi har fått äran att delta vid programmet UNCOMMON GROUNDS, en festival av interdisciplinära möten, vid daad galerie. Amfi gästar med en iscensatt läsning av Farrokhzads pjäs Moral enligt Medea i regi av Saga Gärde. Pjäsen textas till  tyska och engelska.

Läsningen följs av ett samtal mellan Athena Farrokhzad och Asal Dardan, essäist och aktivist. 

Jag är Medea. Jag har dödat mina barn i tusentals år.
Varje kväll gör jag mig redo att upprepa min gärning.
Jag är en grym mor, jag har besudlat människosläktet.
Bara den mor som har dödat sina förstår innebörden av desperation. 

Moral enligt Medea börjar när barnen är döda och dramat är över. Vad har Medea att säga om sin gärning? Vart ska hon ta vägen? I en språklig lek med Medea som litterär gestalt skriver Farrokhzad Medeas försvarstal.

Moral enligt Medea av Athena Farrokhzad

Tysk översättning Clara Sondermann Engelsk översättning Jennifer Hayashida

Prolog – utdrag ur Medea av Euripides

På scen Shang Imam, Jacqueline Miura, Mattias Lech

Regi Saga Gärde  Ljuddesign David Gülich

Videodesign Thomas Romlöv  Kostymkonsult Mary-Anne Buyondo

Tekniker & programmering  Johan Blixt, Ludvig Uppman

Grafisk form Sepidar Hosseini  Affischfoto Carl Hjelte Föreställningsbilder Per Kristianssen

Porträtt Athena Farrokhzad – Jasper Kettner/Berliner Künstlerprogramm des DAAD

Producent Jennifer Norström

I samtal Athena Farrokhzad & Asal Dardan

daadgalerie, Oranienstraße 161 10967 Berlin Kreuzberg
Fri entré.

Gästspelet görs med stöd av Region Skåne, Kulturrådet, Konstnärsnämnden och Svenska ambassaden i Berlin.

Athena Farrokhzad
Athena Farrokhzad är poet, dramatiker, översättare och litteraturkritiker. Hon har gett ut tre diktsamlingar och en fjärde, Åsnans år kommer ut i september. Hon har översatt poeter som Adrienne Rich, Audre Lorde, Juliana Spahr och Natalie Diaz till svenska. Hon debuterade med Vitsvit 2013 som getts ut på femton språk. Hon bor för närvarande i Berlin under sitt residens vid DAAD Artists-in-Berlin-programmet. Athena har tidigare skrivit pjäser för Dramaten, Unga Klara, Nationalteatret i Oslo, Sveriges Radio Drama och Backa Teater, där hennes pjäs Krigerska i regi av Saga Gärde hyllats av såväl kritiker som publik.

Asal Dardan
Asal Dardan tilldelades Caroline Schlegel-priset för för sin text Neue Jahre [nyår] och nominerades till German Non-Fiction Award 2021 samt Clemens Brentano-priset 2022 för sin essäsamling Betrachtungen einer Barbarin [Contemplations of a Barbarin]. Efter att ha bott i Sverige i flera år bor hon nu i Berlin. Hon arbetar som frilansskribent för bland annat Zeit Online, Berliner Zeitung och Die Presse.

DAAD
Gästspelet äger rum inom ramen för UNCOMMON GROUNDS, Interdisciplinary Encounters på daadgalerie. Programmet pågår från den 3 juni till den 3 juli 2022. Amfis deltagande görs med stöd av Kulturrådet, Konstnärsnämnden, Sveriges Ambassad i Berlin och DAAD Artists- in-Berlin-programmet. För hela programmet läs här.  

Föreställningen hade premiär på Fri scen, Kulturhuset Stadsteatern 28 oktober 2021 och gästade Folkteatern i Göteborg 18-19 februari.

Konstnärligt team: Athena Farrokhzad (dramatiker), Saga Gärde (regissör, bearbetning), Tebogo Monnakgotla (kompositör), Ellen Ruge (ljusdesigner), David Gülich (ljuddesigner), Katrin Brännström (scenograf), Mary-Anne Bouyondo (kostymör), Thomas Romlöv, Agnes Rosenberg (producent).

*

Vill du bli inbjuden till våra föreställningar?  Anmäl dig här.

AMFI #4 | TERRORISTENS KROPP AV CHRISTINA OUZOUNIDIS
Urpremiär Malmö konsthall 5 november

Terroristens kropp är en monolog för två röster i samma kropp. Det är Antigones syskon som talar: Ismene påstår att det är hon som begravt brodern, tvärtemot hur Sofokles drama lästs och lästs igen. Polyneikes är brodern som stred för fel sida i ett krig och som fortsätter att tala efter sin död. De försöker frenetiskt att greppa efter något beständigt, att tala fram det, att frammana det tills det är så tydligt att det går att begrava.

Det var jag, Ismene, som begravde min bror, en mördare, som slöt hans ögon trots varningarna, trots att terroristens kropp blivit utlovad som mat åt de asätande. Det är inte de kvarlämnade som kräver hans uthackade ögon som hämnd, det är aldrig de, det är alltid någon annan, någon som behöver honom som tecken.

I Christina Ouzounidis drama är språket spelplatsen. Här utspelar sig ett krig mellan det som måste sägas ut och det som inte vill anta en bestämd form. Orden är försök som beväpnar eller avväpnar. I Saga Gärdes regi blir pjäsen ett audiovisuellt verk som vill utmana vårt begär efter enkla narrativ och undersöker hur det ogripbara ska ges form. Med Terroristens kropp fördjupar Amfi sin serie med ny dramatik i samarbete med Malmö Konsthall där föreställningen spelas i pågående utställning. I samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska bjuder vi i samband med föreställningen in till samtal om Ouzounidis författarskap.

Terroristens kropp av Christina Ouzounidis

På scen: Johan Rabaeus, Beri Gerwise 

I samtal: Christina Ouzounidis, Kristina Hagström-Ståhl och Palmer Lydebrant (moderator) 5/11

Regi och komposition: Saga Gärde  Ljuddesign: David Gülich 

Ljusdesign: Ellen Ruge Video: Thomas Romlöv

Programmering: Maja Karlsson Grafisk form: Sepidar Hosseini Fotografi: Carl Hjelte

Press: Anja Zejnilovic  Producent: Chrisoula Faniadis

Föreställningen gavs på Malmö Konsthall 5, 6, 7 november kl 19.00

CHRISTINA OUZOUNIDIS

Christina är en av vårt lands ledande dramatiker, med pjäser som upprört och hänfört såväl publik som kritik. I hennes dramatik finns en bestämd drivkraft mot den avgrund och svindel som döljer sig i själva språket. Hon använder gärna den antika myten som fond: Orestiens Klytaimnestra, Agamemnon och Ifigenia är gestalter med hela traditionens tyngd, men som här kommer att ingå i ett spel med nya regler. Myter tycks leva sitt eget liv inuti sina antika värdkroppar. Repliker motsäger sig, väver in sig i varandra och prövar endera sidan om en klyfta mellan makt och maktlöshet, rätt och fel, »natur« och »onatur«.  Konflikten iscensätts i själva språket. Samlingsvolymen Lögner som utkom på Modernista förlag 2013 innehåller Ordet ~ kött [2007], Lagarna [2007], Heterofil [2008], Naturen, vanorna, tiden, moralen [2009], Vit, rik, fri [2010], Tid för ekot [2011] samt Town Bloody Hall ~ andra akten [2012]. Terroristens kropp utkom på Modernista förslag 2019 och sätts nu upp för första gången.

 Amfi #3 | BALSAM KARAM

“Ibland känns det som om vi begraver våra barn ovanpå varandra, om du förstår vad jag menar? Som om jorden var lager av tid och inte rum, du vet? Som om mitt och min mormors barn ligger jämsides hela tiden, hur långt ifrån varandra de än är.”

I tredje delen av Amfis serie med ny dramatik iscensätts Balsam Karams Förlustens rumtid – ett terapisamtal. Karam vill undersöka vad som är möjligt att säga om intersektionerna mellan förlust, trauma och rasism i ett rum där det till synes är tryggt att säga vad som helst – terapirummet. Genom att upprätta en terapisession i realtid följer vi en mors oförställda resonemang kring förlustens roll i hennes liv där paralleller dras mellan nutid och dåtid, mellan vad som kunde ha varit och katastrofen som ägde rum, mellan rasistisk litteratur och oförmågan att få i sig mat om morgonen.

Balsam debuterade med romanen Händelsehorisonten (Norstedt förlag, 2018), en roman om förtryck, solidaritet, trauma och förlust vilka är teman hon här återkommer till. 

Ett samtal mellan Balsam Karam och Jennifer Hayashida, som hölls den 1 maj 2020, finns att läsa här. 

Förlustens rumtid – ett terapisamtal av Balsam Karam

På scen: Amina Szecsödy  & Sofia Berg-Böhm Regi: Saga Gärde

Sång: Sofia Berg-Böhm Ljuddesign: David Gülich

Foto: Shazi Özdemir Klipp: Saga Gärde

Fotografi: Sandra Åhman, Stockholms Kvinnohistoriska

I samtal: Balsam Karam och Jennifer Hayashida

Webbpremiär 10 maj 2020 kl. 16.00

Amfi #2 | FELICIA MULINARI

DET ÄR ETT JAG SOM TALAR

Jag vet inte om det här är ett kärleksbrev eller en medlemsansökan.  

Om det vore en medlemsansökan så vore det till svaghetens parti.

Om detta vore en medlemsansökan så skulle formuläret fråga mig vad svaghet är.

Om det här vore en medlemsansökan skulle formuläret fråga mig vad svaghet är och hur länge jag varit aktiv i den.  

Om detta vore en medlemsansökan så skulle den fråga mig vad svaghet är.

“Mulinari gir stemme til de som ikke har krefter til å snakke”

“.. filmatiseringen av den svenske poeten Felicia Mulinaris tekst Svaghetens parti utnyttet på en svært vellykket måte musikaliteten i teksten og intimiteten filmmediet kan åpne for gjennom nærbilder.”

– Scenekunst.no, Judith Dybendal

I andra delen i Amfis serie med ny dramatik iscensätts Felicia Mulinari Svaghetens parti. Texten är en lyrisk skildring av smärta och sjukdom där Felicia Mulinari undersöker politiska och existentiella villkor för svaghet och omsorg. Vad innebär det när kroppen är en brist, vilka är alla de kropparna som bär upp en kropp? Omsorg som en smärtsam paradox, skuld är en revolutionär smitta. 

Regi: Saga Gärde På scen: Sandra Medina
Ljuddesign & teknisk rigg: Sibille Attar
I samtal: Felicia Mulinari & Lina Rydén Reynolds, Andrea Malesevic

Föreställning 40 min 

Här kan du läsa ett transkriberat samtal mellan Felicia Mulinari och författaren Lina Rydén Reynols som hölls den 26 mars 2020. 

Projektet möjliggörs med stöd av Konstnärsnämnden, Författarfonden och Kulturrådet.

Sandra Medina i Svaghetens parti – Fotografi Carl Bagge 

 Amfi #1 | LONE ABURAS

Lone Aburas

DET ÄR ETT JAG SOM TALAR (RÄKENSKAPENS TIMME)

i översättning av Johanne Lykke Holm  

I första delen av tre iscensätts den danska författaren Lone Aburas omtalade bok Det er et jeg der taler (regnskabets time) som serien lånat sitt namn ifrån. Aburas text pekar ut en ny riktning för traditionen av engagerad litteratur – indignerad men inte änglalik med exakta formuleringar som ger utrymme åt både skriande konkreta orättvisor och ambivalensen hos den som på tryggt avstånd pekar ut dem: “Så kom inte här och prata om rabiata referenser och litterärt självmord. Jag försöker egentligen bara väcka något till liv, nu när det provinsiella lugnet till slut också har lämnat mig.”. Efter föreställningen följer ett samtal med Lone Aburas. I Studio Biblom Hjelte leds samtalet av kritikern och essäisten Sara Abdollahi. På Folkteatern samtalar Lone Aburas med Sarah Smith Ogunbona och på Malmö Konsthall leds samtalet av Elisabeth Hjort.

På scen: Shang Imam  Regi: Saga Gärde

 Videodesign & teknisk rigg: Thomas RomlövLjuddesign: David Gülich

Grafisk form: Sepidar Hosseini Producent: Kristian Anshelm, Monika Wade

I samtal: Lone Aburas med Sara Abdollahi (Sthlm), Sarah Smith Ogunbona (Gbg), Elisabeth Hjort (Malmö)

SPELPLAN
Föreställningen gavs söndag 23 februar på Studio Biblom Hjelte i Stockholm, torsdag 27 februari 18.30 Folkteatern i Göteborg samt lördag 29 februari och 1 mars på Malmö Konsthall.

MEDVERKANDE DRAMATIKER

FELICIA MULINARI (f. 1990)
Felicia är poet, dramatiker, kritiker och aktivist. Hon började publicera sin poesi på bloggen Texter om oss och under 2018 debuterade hon som dramatiker med pjäsen Labyrint i Saga Gärde regi på Malmö Stadsteater. I lyriska dialoger mellan en flicka och hennes mormor sätts sätts ett barns frågor om livets slut, tillhörighet och längtan i centrum. Hennes första diktsamling Det som inte kan utplånas utkom under februari 2019 på Albert Bonniers förlag och är en diktsvit sprungen ur en kollektiv erfarenhet av rasism och våld. En stridsskrift där ilskan blandas med sorg, stoltheten med skam, där mödrarnas exil och ömhet omvandlas till barnens gemenskap och kamp.

DIMEN ABDULLA (f. 1984)
Dimen har studerat dramatik vid Stockholms dramatiska högskolas utbildning och debuterade som dramatiker med monologen På alla fyra som uppfördes av Stockholms stadsteater 2014. Hon har även skrivit pjäsen Revolution som uppfördes av Ung scen/öst 2015, samma år som Dimen utsågs till Radioteaterns husdramatiker. Under hösten 2018 spelades hennes pjäs K, en hyllning till Leila K och till alla kvinnor som var före sin tid.

CHRISTINA OUZOUNIDIS (f. 1969)
Christina är en av vårt lands ledande dramatiker, med pjäser som upprört och hänfört såväl publik som kritik. I hennes dramatik finns en bestämd drivkraft mot den avgrund och svindel som döljer sig i själva språket. Hon använder gärna den antika myten som fond: Orestiens Klytaimnestra, Agamemnon och Ifigenia är gestalter med hela traditionens tyngd, men som här kommer att ingå i ett spel med nya regler. Myter tycks leva sitt eget liv inuti sina antika värdkroppar. Repliker motsäger sig, väver in sig i varandra och prövar endera sidan om en klyfta mellan makt och maktlöshet, rätt och fel, »natur« och »onatur«.  Ett krig iscensätts i själva språket. Ett drama gestaltas om de grymma maktlekar språket leker med människan, om det vapen språket är i människors munnar och medvetanden. Samlingsvolymen Lögner innehåller Ordet ~ kött [2007], Lagarna [2007], Heterofil [2008], Naturen, vanorna, tiden, moralen [2009], Vit, rik, fri [2010], Tid för ekot [2011] samt Town Bloody Hall ~ andra akten [2012].